Ett rättfärdigat beroende
Jag hade just satt mig på bussen när jag kände lypsylbegäret. Redan innan jag känt efter i fickan visste jag att jag hade glömt mitt lypsyl. Jag har en ritual som går ut på att jag lägger mobilen och lypsylet bredvid varandra på bänken bredvid spisen, och när det är dags att gå stoppar jag både lypsyl och mobil i fickan. Idag tog jag inte lypsylet. Why, God, why? Jag visste ju att jag inte hade något extralypsyl med mig, eftersom jag börjat använda det när jag glömde lypsylet förra gången.
Jag funderade ett ögonblick på att köpa ett lyspyl på Pressbyrån vid Gullmarsplan, men de har inte min sort och det skulle bara vara slöseri med pengar när jag redan är pankare än pankast. Det duger nämligen inte med något annat än det jag använder. Så jag bestämde mig för att försöka härda ut så länge som möjligt och sedan ta mig till närmaste apotek när begäret blev för svårt. Struntade nästan i att äta frukost bara för att jag vet att mina läppar måste ha lypsyl-påfyllning efter att jag ätit och druckit. Men Fröken Regelbundna Matvanor vann den matchen. Och mycket väl, det dröjde inte länge innan det kändes som att mina läppar höll på att skrumpna.
Kollade när Apoteket Shop på Götgatan öppnade och klockan tio stod jag utanför deras dörr. Så länge klarade jag mig utan lypsyl alltså. Det är ju tragiskt. Under de drygt 11 år som jag varit beroende av skiten har jag försökt sluta några gånger, med samma resultat varje gång. Ibland har jag klarat mig längre, men till slut har jag fallit tillbaka i beroendet. Men let's face it - ska man vara beroende av något är väl lypsyl knappast det värsta. Det skadar ingen att jag är beroende. Varken mig själv, eller någon annan. Det skadar inte min ekonomi nämnvärt heller. Jag använder ett, max två, lypsyl i månaden och det kostar 18 kr för ett. Det är överkomligt. Så mitt beroende är härmed rättfärdigat, och trots alla klagande pojkvänner genom tiderna tänker jag inte ge upp lypsylet. De får helt enkelt välja, en flickvän med mjuka (kletiga får de stå för själva) läppar eller ingen flickvän alls. För välja bort mitt lypsyl kan de glömma att jag gör!
3 kommentarer:
Men lypsyl är bara vax som lägger sig som en hinna över läpparna och huden kan inte andas. Ta Apotekets försvarssalva. Den är mycket bra och läpparna blir återfuktade och mjuka.
Jag har inget emot Försvarets Hudsalva som produkt, men jag har oerhört svårt för förpackningen. Så tills de byter ut den mot en vettig tänker jag fortsätta använda Nueva, som är ett cerat (men jag kallar det för lypsyl). Det är mycket möjligt att det torkar ut läpparna, men så länge jag använder mitt cerat har jag inga problem med mina läppar. Det är när jag slutar som det är jobbigt ;)
Min pojkvän älskar mina läppar sedan jag börjat använda cerat (lypsyl är väl just "Lypsyl", även om jag också brukar kalla det för det) istället för läppglans (åtminstone på vardagar)! Du får testa det på nästa kille; att använda läppglans tills de ligger och på golvet kvider om "kleeeeet" för att sedan byta till cerat. Jag lovar, de kommer inte att yppa ett ont ord om din nya vana;)
Skicka en kommentar