Sisu

Sisu, eller "finsk jävlaranamma", verkar vara något som präglar folk med finskt blod i venerna. Jag tycker att jag är en relativt lugn människa*, men den där sisun gör sig ibland påmind även hos mig. Jag vägrar ta skit. Jag vägrar ge upp.

Därför blir jag lite patriotiskt glad när man läser om andra finnar som lyckats. Idag läste jag en artikel om Markoolio, som kommer från en liknande bakgrund som jag men som nu är mångmiljonär.

Jag har dessutom precis läst ut Svinalängorna av Susanna Alakoski, om finska Leenas uppväxt i ett miljonområde med alkoholistföräldrar och myndigheter som inte ingriper. Mycket igenkänning där också.

Jag tänker också lyckas. Finsk jävlaranamma att jag ska.


* Enligt vissa har jag ett sjujävla humör, men de har inte som jag en galen släkt att jämföra med.