Vet ni

Jag har gått ner ungefär fem kilo sedan invägningen till den där medicinska studien jag är med i. Det tycker jag är rätt bra jobbat, med tanke på att jag inte varit helt duktig alla gånger. Men något måste jag ju göra rätt, som dietisten sa sist jag var där. Det går långsamt nedåt och jag hoppas att det fortsätter i samma takt, av flera anledningar. En snabb viktnedgång gör att varken kroppen eller psyket hänger med. Jag vill inte ha en massa överflödshud, som sedan ändå kommer att fyllas upp igen för att hjärnan inte fattat att kroppen blivit smalare. Nej, en sund och långsam viktminskning är bra. Även om det ibland känns som att det inte händer ett skit, så gör det ju faktiskt det. Fem kilo på några månader blir ganska många kilon utslaget på längre tid. Det handlar ju dessutom inte bara om kilona jag går ner, det handlar också om att anamma en livsstil som jag kan och vill hålla fast vid resten av livet. Det bästa av allt är att det hittills känns som något uppnåeligt. Jag skiter i om jag blir pinnsmal (eller nej det gör jag inte, för jag vill inte bli det), jag vill bara trivas med mig själv och må bra - såväl psykiskt som fysiskt. Och det känns som att jag är på god väg :)