Sjukt roligt

Jag låter som en kol-drabbad storrökare när jag skrattar. Inte bara då heller för den delen, mest hela tiden faktiskt. Men när jag skrattar är det ganska påtagligt, för då hostar jag så mycket. Men just nu är jag så trött att jag knappt orkar hosta. Har ont i tänderna, kinden och örat på ena sidan. Det i kombination med att jag snöt ut säkert en deciliter gult var (det var rena störtfloden, tog ju aldrig slut!) gör att jag tror att jag har bihåleinflammation. Jävla bajs. Jag är trött på att vara sjuk. Är visserligen på praktiken, men om jag gör så mycket nytta vet jag inte. Innan när jag snöt mig sprakade det till i örat och sekunden efteråt blev jag så snurrig att jag var tvungen att luta mig bakåt i kontorsstolen tills det gick över. Förmodligen har jag vätska i örat som gör att balanssinnet hakar upp sig ibland.

Men för att återgå till skrattandet, så är det ju bra att jag fortfarande hittar anledningar att garva. Pratade med Nina på msn tidigare. Hon bor i Skåne och jobbar på radio, så igår när det var jordbävning hade hon en ganska händelserik dag. Vi pratade om hur man kan reagera när allt börjar skaka helt plötsligt, och att man kanske inte tänker på jordbävning det första man gör. Men ibland kanske man har lite väl livlig fantasi, som Nina sa: "bästa kommentaren igår var tanten som trodde att det var katten som kräktes. Jag menar hur stor katt har hon? Större än en häst måste den vara iaf". Jag höll på att trilla av stolen för att jag skrattade så mycket, vilket i sin tur ledde till att jag hostade så mycket att jag nästan kvävdes :) Det hade kanske inte varit lika roligt...