tisdag 25 september 2007

Munsår från helvetet

När jag var 17 fick jag ett envist munsår som vägrade ge med sig. Det var för övrigt då jag blev beroende av lypsyl, ett beroende jag inte hade någon nytta av vare sig då eller nu eftersom det inte hjälper mot munsår och dessutom rubbar läpparnas naturliga fettproduktion. Hursomhelst, efter ett antal veckor av allehanda försök med salvor och annat gick jag till vårdcentralen. Det visade sig vara impetigo och jag rekommenderades en bakteriedödande kräm (microcid) som hjälpte med en gång.

Efter det har jag inte besvärats av munsår en enda gång. Varje gång jag kände minsta kittling i läppen tog jag bara på microcid och så var det problemet löst. Ända tills nu åtminstone. Sedan några månader tillbaka har jag med jämna mellanrum fått sprickor i mungiporna, som visserligen avhjälps fort med fet hudkräm men som ändå är irriterande eftersom det kommer tillbaka hela tiden. Blodbrist kan vara en bakomliggande orsak har jag läst mig till och eftersom jag haft det tidigare känns det som en bra förklaring att ta till. Mina blodvärden har trots allt varit bra så jag har inte brytt mig så mycket om det hittills.

Men nu har jag fått en förbannad jävla äcklig blåsa på underläppen. Som en liten knottra/pormask med lite gult var i. Svider gör den också och den vägrar försvinna. Så nu har jag bestämt mig för att köra med extra tillskott av vitaminer (framförallt b-vitaminer) och mineraler, och köpt en munsårssalva för att se om helvetesproblemet kan bli avhjälpt lite fortare. Någon som har någon bra huskur?

måndag 24 september 2007

Mycket på gång

Första veckan på nya jobbet ägnade jag mest åt andra projekt än det jag egentligen kommer att syssla med. Den här veckan börjar det på allvar, inom området Product Development :) I övrigt har jag haft fullt upp även utanför jobbet, och i helgen var det också full rulle med syster på besök. Jag lär inte vara mindre upptagen den här veckan. Det är teater (kurs, inte titta på), fikor, läkarbesök (allergirelaterat den här gången) och annat som jag inte tänker gå in närmare på just nu.

I övrigt, för den som undrar, kan jag tala om att magundersökningarna visade att jag inte lider av vare sig tarmcancer eller glutenintolerans :) Däremot är jag ju som bekant laktosintolerant, men av någon korkad anledning har jag fuskat en hel del med det den senaste tiden. Laktos skadar inte tarmen långsiktigt, men det gör inte direkt underverk kortsiktigt heller. Så nu är det skärpning som gäller!

onsdag 19 september 2007

Okej...

Man tror ju inte att det är sant. Vad tänkte de på/med?

måndag 17 september 2007

Product Development Manager

Härmed kan jag trycka upp visitkort med yrkestiteln Product Development Manager. Det låter nog mer glamouröst än vad det egentligen är, men det behöver man ju inte tala om... :D

För övrigt hoppas jag verkligen att det här kommer att bli den sista fattiga månaden i mitt liv. Nästa månad kommer i varje fall inte bli fattig, jag kommer nämligen att få två heltidslöner. En halv lön kommer från gamla jobbet. Sedan kommer jag få en halv lön utbetalad i efterskott från nya jobbet (eftersom jag blev anställd mitt i månaden), plus en hel lön eftersom jag kommer att vara månadsanställd och få lön i förskott varje månad framöver. Mitt skuldberg kanske krymper oanat fort med andra ord :)

fredag 14 september 2007

Nytt kapitel

Jag har inte vågat skriva om det innan, av rent skrockfulla skäl. Vet inte om jag egentligen vågar nu heller, men jag får ta risken att utmana ödet ;) På måndag börjar ett nytt kapitel i mitt liv. Nytt jobb, i rätt bransch (efter att ha bestämt mig slutgiltigt för vilken bransch det egentligen är jag vill in i gick det förvånande lätt) och med en vettig fast lön!! :D Jag är beredd på hårt arbete och mycket slit, men jag ska kämpa till sista blodsdroppen för att ta mig dit jag vill. Ganska ironiskt egentligen att det händer just när jag förlikat mig med det andra jobbet, och till och med tyckte att det var lite tråkigt att sluta. Men nya utmaningar väntar på annat håll!

torsdag 13 september 2007

Dagen D

Precis som förra gången jag gjorde gastroskopi lyckades jag även denna gång av någon anledning få en massa röda prickar runt ögonen och i ansiktet. Nu kan jag med andra ord konstatera att det är en efterföljd* av gastroskopin, och inte på grund av vurpor i rulltrappor (för några sådana var jag inte med om idag). En annan gemensam nämnare utöver de röda prickarna, var att det inte var särskilt trevligt den här gången heller.

Koloskopin minns jag inte mycket av, och det lilla jag minns förpassar jag helst till glömskans dal för de minnena handlar mest om smärta och tårar. Men tack vare smärtstillande, lugnande och lustgas har större delen av undersökningen försvunnit i minnesluckor. Det ska tydligen vara vanligt, men det känns ganska konstigt om jag ska vara ärlig. Jag minns att det gjorde sjukt ont i början och att jag då fick lustgas. Jag minns även att det gjorde lika ont på slutet. Däremellan har jag ett par konstiga minnesglimtar, och jag tror att jag svarade på två frågor. Den första var "Mår du bra, Saga?", och mitt svar (om jag nu sa det överhuvudtaget) var "Jag tror det". Den andra frågan vet jag inte om jag inbillade mig, jag minns bara att jag kände mig förvirrad och att tankarna inte riktigt hängde med, tror jag hallucinerade/drömde lite också faktiskt. Jag kommer också ihåg att de bytte personal mitt under ingreppet. Vad som hände under resten av den dryga halvtimmen har jag inte en aning om. Lika bra det. Hoppas verkligen att jag slipper göra om det.

* Förmodligen på grund av att man inte kan hejda kräkreflexerna, vilket i kombination med ihopknipta ögon antagligen resulterar i en mängd små mikroskopiska blödningar under huden - helt enligt min egen amatörmässiga tolkning.

onsdag 12 september 2007

Kaskadkräkningar

Imorgon är det dags för gastroskopi nummer två. Jag ska dessutom göra en koloskopi. Därför är det tänkt att jag ska inta fyra liter laxerande medel, Laxabon. Men efter sex timmars kämpande i form av tårande ögon, hulkande, toalettspringande och till sist kaskadkräkningar ger jag nu upp. Jag tror att jag fått i mig två liter. Det får räcka. Och gör det inte det skiter jag helt i den där förbannade undersökningen. Att folk använder laxermedel frivilligt är en gåta, jag tänker då aldrig dricka en droppe av det där vidriga snusket igen. Hellre lever jag på ärtsoppa, rotmos och finska gratänger/lådor under en hel månad (det säger inte lite, med tanke på att jag hellre är utan mat än äter nämnda rätter).

USCH!

onsdag 5 september 2007

Underliggande snuskbudskap igen

Jag åt minimorötter på jobbet och hittade en morot som såg minst sagt lustig ut, den fick mig att tänka på såna där rabbit-dildos ;) Så jag bestämde mig för att ta ett bildbevis på den lustiga lilla saken, men lyckades inte hitta någon bra vinkel att fotografera från. Det slutade med att jag lutade moroten mot mitt lypsyl som stod på bordet, och insåg efter att jag tagit fotot att det var rätt roligt arrangerat:

Minirabbit och glidmedel ;)

måndag 3 september 2007

Positivt

Jag vet inte om jag vågar fresta ödet, Murphy eller vad som nu kan tänkas sätta käppar i hjulet. Men för att inte låta helt igenom negativ tänkte jag skriva om något positivt för en gångs skull. Jag såg inte fram emot jobbet idag. Inte för fem öre. Det har varit motigt ett tag och jag har sålt riktigt dåligt. Efter en natt fylld av diverse mardrömmar (som jag tolkade som omen), kändes det inte direkt bättre. Men för en gångs skull gick det bra på jobbet. Jag sålde bra, kände mig ovanligt positiv och laddad och lyckades till och med vinna en biobiljett i en säljtävling. Nu känns det som att jag är tillbaka på banan igen. Får hoppas att det håller i sig också... Jag jobbade sammanlagt 83 timmar förra månaden, och enligt min lönerapport som jag kunde se på intranätet får jag ut en hyfsad lön. Det var också bättre än väntat.

En annan positiv sak är att jag blir kallad till intervjuer. Även om jag inte får jobben får jag åtminstone intervjuvana (jag har tappat räkningen på antal intervjuer jag varit på i år)... ;) En vacker dag kommer jag att få drömjobbet, om det så kommer krävas 100 intervjuer till dess.

Life's a bitch. And then you die.

Just för tillfället är jag inte särskilt nöjd med mitt så kallade liv. Inte alls. Känner mig mest misslyckad, patetisk och oförmögen att göra något åt misären.

Tragiskt är vad det är.